RYGGSKOTT

Muskelvärk och besvär från ryggskott kan i värsta fall finnas kvar i några veckor. För att förkorta tiden med besvär rekommenderar vi att du söker hjälp tidigt. Detta för att dels undvika långdraget besvär samt få tips och vägledning i hur du som patient kan göra för undvika att drabbas av ryggskott igen. Många söker oss efter flera år av ländryggssmärta och multipla ryggskott, sök istället i ett tidigt skede för att slippa långvariga ryggbesvär.

Vi på Naprapatlogik behandlar dagligen patienter med besvär av ryggskott och stelhet i ryggen. I vår behandling, pratar vi om och berättar: vi om ev orsaken till ditt ryggskott, hur du ska ändra om dina “dåliga” vanor, ditt stillasittande arbete, samt hur du ska komma igång med din träning. Detta och mycket mer är viktigt att du ska förstå för att vi tillsammans ska minska risken att du får ryggskott igen.

Ett besök hos oss inleds alltid med ett kortare samtal för att förstå problemet och få en inblick i patientens vardag och sjukdomshistoria. Sedan undersöker vi ryggen samt omkringliggande strukturer med olika led- och muskeltester för att skapa oss en bild av hur kroppen mår och vad som kan orsaka smärta. Till sist ställs en diagnos som vi sedan lägger en upp en relevant behandlings- och rehabiliteringsplan utefter. Vanliga behandlingstekniker är led- manipulation/mobilisering, triggerpunktsbehandling, stretching, massage och nålbehandling. Detta kombineras ofta med övningar och träning för att bibehålla behandlingsresultatet samt förebygga att problemen uppstår igen. Ett bra tips för dig med ryggvärk, vänta inte för länge med att söka hjälp!

Det blir oftast inte bättre.

VAD ÄR RYGGSKOTT?

Ryggskott eller akut lumbago som det också kallas är egentligen en övergripande diagnos som innefattar smärta kring ryggslutet. Smärtan kan uppstå från många olika delar i ryggen. Exempel på saker som kan vara orsak till ett ryggskott är; muskler, leder, diskar i ryggen, ledkapslar. Ett ryggskott uppstår ofta pga av felaktig belastning eller överbelastning.

Kroppen skyddar sig själv vid ett ryggskott, då kroppen tror att den är skadad. Skyddsmekanismen blir i detta fallet att krampa musklerna, vilket leder till bland annat muskelvärk och stelhet. Muskelkrampen är till för att skydda strukturerna i ryggen så som diskar, leder och ledkapslar. Detta uppstår oftast vid rörelser eller situationer som kroppen uppfattar som hotfullt. Men det är sällan så farligt som kroppen uppfattar det utan kan bero på en plötslig ovan rörelse eller långvarig överbelastning. Då signalerar nervsystemet med smärta för att vi ska bryta det mönstret.

VAD BEROR RYGGSKOTT PÅ?

Ryggskott är ett samlingsnamn för en mängd olika tillstånd som kan skapa besvär och smärta i ryggen. Som det nämndes tidigare i detta avsnitt, kan orsaken till besvär komma från olika delar av ryggen, såsom diskbråck, överbelastning, muskelkramp, med mera. Den gemensamma nämnaren är att ryggen tillfälligt eller långvarigt är extra sårbar och därmed krävs det inte alltid så mycket för att utlösa ett ryggskott. Därför är det viktigt att utreda vad som är bristfälligt så man kan stärka upp det för att inte drabbas igen.

Ibland kommer det in vältränade personer med ryggskott. Deras fråga brukar vara;

– Hur kan jag få ryggskott? Jag som tränar och är stark?

Svaret på frågan brukar bli att det finns isfläckar för alla. Alla kan halka till och dra till ryggen. Det brukar generellt inte handla om hur tränad man är, utan ett ryggskott kan uppkomma av en rörelse som man gör flera gånger per dag, varje dag. Uppkomsten av ryggskott är vanligtvis inte ett tungt lyft i en dålig position, utan oftast en vardaglig rörelse som just den gång blev för mycket. Oftast beror ryggskott på en tids överbelastning i området kring ländryggen, som till slut resulterar i att kroppen spänner emot.

De allra flesta ryggskott börjar med att du får lätt värk och stelhet i ländryggen. Du ignorerar kroppens signaler och kör på som vanligt. Vanligtvis brukar ryggskottet komma som ett brev på posten i form av smärta, stelhet. Detta kan dock variera i intensitet. Många brukar beskriva ett ryggskott som att det “small till i ryggen” och att efter det kan de knappt gå eller röra sig pga smärta. Men ibland kommer symtomen mer smygande efter en lång tid av ignorerande av kroppens signaler och ter sig mer som en lättare smärta och stelhet oftast i nedre delen av ryggen. Om detta inte tas på allvar kan besvären bli mer långvariga och svåra att bli av med. Så sök hjälp i ett tidigt skede.

Vi har en massa leder och muskler i kroppen och de är till för att de ska användas. Pga en stillasittande och inaktiv vardag, blir vi ofta stela i våra leder. Du som patient brukar uppleva dig själv som låst och stel. Problemet med stela och låsta leder är att vi då tar ut vår rörlighet någon annanstans. Resultat blir att samma led tar ut all rörlighet. När det sker så slits en eller flera leder extra mycket. Över tid påverkar det kroppen negativt och man leder risk för besvär som ex ryggskott.

Sen har vi såklart de som sliter sina kroppar med ogynnsam träning med dålig teknik i lyft. Eller stegrar sin träning alldeles för snabbt utan att kroppen hinner med att vänja sig vid belastningen. Kroppen älskar rörelse men i för hög eller liten mängd blir vi lätt sårbara om vi inte är vana. Därför passar det svenska ordet “lagom” in väldigt bra på detta. Hitta din individuella lagom nivå.

– Vårt tips till dig är; lyssna på din kropp och signalerna den ger. Hör av dig tills oss på Naprapatlogik i tid, så hjälper vi dig med ett förslag på behandling som blir bäst för just dig.

VANLIGA SYMTOM VID RYGGSKOTT?

Alla människor är olika och upplever samt uppfattar smärta på olika sätt. Vissa upplever en huggande smärta lokalt i ryggen, som uppkommer vid minsta rörelse, andra kan få värk ner i sätet och ner mot baksida lår. Ibland upplevs bara stelhet och och lätt värk. Ryggskott kan vara allt från att en patient kommer gående in och känner sig stel i ryggen, till att någon kommer haltande, ihopkrupen, med huggande och skärande smärta vid minsta rörelse.

När man drabbas brukar det ofta vara svårt att komma ur sängen på morgonen eller när man ska resa sig från en stol. I de allra flesta fall har man svårt att sova och vaknar då vid minsta rörelseändring. Smärtområdet vid ett klassiskt ryggskott brukar lokaliseras i ländrygg, ut mot sidorna av ryggen, korsrygg och säte/rumpa. Normalt får man besvär på en sida eller på båda sidorna samtidigt.

I det akuta skedet, dvs första dagen/dagarna kan smärtan successivt stegras innan det vänder för att sedan successivt bli bättre. Smärtan kan även flytta på sig genom att exempelvis först kännas av lokalt i nedre delen av ryggen till att flyttas ner mot säte eller baksida lår.

Men var uppmärksam på om du har dubbelsidig smärta ut i benen, domningar i underliv eller ljumskar, får förändrad funktion av urinblåsan eller blivit akut dålig inom 24 timmar. Då kan du behöva sjukvård.

PROGNOS

Ryggskott är vanligtvis helt ofarligt och blir oftast bättre av sig själv med tiden. Hur länge ett ryggskott varar är individuellt men det brukar röra sig om allt från några dagar till några veckor. Men eftersom kroppen har reagerat på något är det viktigt att utreda orsaken bakom ryggskottet för att slippa utveckla långvarig ryggproblematik. För att smärtlindra eller få värdefulla tips om hur man kan hantera sitt tillfälliga ryggskott eller förebygga att drabbas igen rekommenderas kontakt med en duktig terapeut. Boka din tid på Naprapatlogik så hjälper vi dig med behandling och rehabilitering.

Hur förrebygger man ryggskott?

Ryggskott kan drabba alla, även den bästa. Som tidigare nämnt kan det orsakas av olika faktorer såsom inaktivitet, bristande teknik i träning, stress, dålig sömn eller tidigare besvär i ryggen. Alla dessa nämnda faktorer innebär en tillfällig eller långvarig sårbarhet i ryggen vilket plötsligt kan utlösa kroppens skyddsmekanism vid minsta lilla snedsteg. Att ta snedsteg, råka glömma bort tekniken i marklyftet eller parera ett fall på isen ska inte alltid behöva innebära smärta från en krampande rygg som skyddar sina strukturer mot något som uppfattas som ett hot. Genom att kontinuerligt motionera för att undvika stelhet, träna allsidigt för att vänja kroppen vid alla dess rörelser, minska stressnivåer, sova och käka bra kan vi motverka att drabbas av ryggskott. Så att även när vi är tillfälligt sårbara är vi ändå tillräckligt starka för att göra snedsteg.

I dagens samhälle är vi väldigt stillasittande under dygnets alla timmar. Detta kompenserar vi sedan för på gymmet. Men kroppen älskar kontinuerlig rörelse och belastning. Så att ta ut all sin energi på gymmet efter jobbet är i grunden en bra tanke men i praktiken kan det innebära överbelastningar då kroppen inte är van efter alla timmar som stillasittande. Sprid istället ut din fysiska aktivitet över hela dagen, variera arbetsposition och ta korta rörelsepauser. Då skapar vi en mer tålig kropp som inte lika lätt drabbas av överbelastningar och ryggskott.

Vid funderingar hör av dig till oss på Naprapatlogik så hjälper vi dig bli av med smärta och stelhet samt att hitta en bra balans för din fysiska aktivitet.

Är det något jag ska undvika vid ryggskott?

Det är vanligt med mycket smärta när man drabbas av ryggskott. Smärtan i sig gör att man inte riktigt vågar röra sig som vanligt och man blir stel. Men smärtan är sällan farlig och därför ska man inte vara rädd för att röra på ryggen. Rörelse är oftast bästa medicinen för att smärtlindra genom generell blodcirkulation. Men här återkommer vi igen till det svenska ordet “lagom”. Hitta den nivå av rörelse som känns okej för dig. Att känna lite smärta är okej men vi vill samtidigt inte provocera ryggen för mycket. Börja med mjuka fina rörelser och promenader för att sedan successivt öka belastningen.

Många brukar vilja ta smärtstillande läkemedel vid ryggskott men detta rekommenderar vi sällan på Naprapatlogik. Det kommer inte bota ditt ryggskott och vi anser att rörelse kommer ge minst lika stor smärtlindring om inte bättre samt en bättre prognos.

Så tveka inte att höra av er till oss, ju tidigare desto bättre!

ETT GOTT RÅD!

Vill du få bort dina besvär på riktigt och förebygga att drabbas igen? Smärtstillande läkemedel är ingen bot för besvär som ryggskott. Det kan möjligtvis hjälpa dig med din smärta, men inte långsiktigt. Sök hjälp hos oss på Naprapatlogik så hjälper vi dig med att bli av med din smärta och ser till att du får rätt träning.

SKA JAG SÖKA AKUT VÅRD NÄR JAG DRABBAS AV RYGGSKOTT?

Vid smärta som uppkommer av normalt ryggskott finns det inte mycket som sjukvården kan göra. Första gången du drabbas av ryggskott kan smärtan göra dig rädd och att du vill söka hjälp för dina besvär. Normalt får du hjälp med smärtstillande när du söker vård.

Det finns några faktorer som kan påverka om du ska söka akut hjälp:

– Om du har dubbelsidig (båda benen) smärta som går ner i fot och i samband med det har svårt att gå upp på tå eller häl.

– Domningar i underliv, ljumskar och på insida lår

– Om du har förändrad funktion av urinblåsan, svårt att hålla tätt eller släppa ifrån.

– Om du i samband med symtom ovan har blivit akut dålig inom 24 timmar.

Då ska du söka akut vård.

Om du inte upplever något likt besvären ovan, behöver du inte söka akut vård. Vid fortsatt oro, ring sjukvårdsupplysningen 1177. Det är alltid du som styr över dig själv och dina besvär. Texten och informationen ovan är bara en handledning, tveka inte på att söka akut hjälp om du tror att det är rätt för dig.