ISCHIAS
Ordet och uttrycket “ischias” är något som beskrivs och används slarvigt varje dag, hela tiden. Ischias eller nervus ischiadicus som den heter på latin är kroppens tjockast nerv och den utgår från nedre delen av ländryggen och korsryggen. Nerven skickar och sköter förbindelsen av nervsignaler i hud och muskler ner i baksida lår och vidare ner i foten.
ISCHIAS
Hos oss på Naprapatlogik finns den hjälp som du behöver för att bli av med dina besvär.
Uttrycket ischias brukar förklaras som en diagnos, men det är inte helt korrekt och bör istället förklaras som ett symtom. Det är även många som blir diagnostiserade felaktigt med “Ischias” när de har smärta i ländrygg, rumpa, baksida lår.
Problemet är att all smärta i området generaliseras och sätts sammans, även fast orsaken och smärtan kan vara någon helt annan. Smärta i ländrygg, säte och baksidan av låret kan bero på flera helt andra orsaker än nervsmärta. Muskler och leder är ofta de vanligaste orsaken till smärta i området och orsakas ofta pga mycket stillasittande, inaktivitet eller överbelastning.
VAD ÄR ISCHIAS?
Ischias-begreppet kan generellt delas upp i äkta och falsk ischias. Där äkta ischias innebär direkt skada eller påverkan på den så kallade ischiasnerven som löper ut från ländryggen. I ca 85-90% av fallen beror det på skada på ländryggens diskar vilket skapar ett tryck på nervroten. Trycket kan ge upphov till olika symtom i ett eller båda benen så som smärta, nedsatt styrka och känsel. Symtomen kan uppstå på olika lokalisationer i benet beroende på vilken nivå i ryggen som är påverkad. Detta undersöks av våra naprapater på Naprapatlogik. Vanligtvis läker diskarna inom 8-12 veckor och under den tiden är det vanligt med smärta av olika grad. Smärtorna kan vara intensiva och lokaliserade till ryggslutet och stråla ner i benets baksida eller utsida. Det är vanligast att ena benet drabbas. Kan smyga sig på försiktigt eller uppstå plötsligt. Vanliga symtom vid äkta ischias.
● Smärta som utgår från rygg eller säte och strålar nedåt i benet. Beskrivs som skarp, ilande, molande, skärande eller huggande.
● Påverkar ofta endast ena benet.
● Långsam debut eller uppstår plötsligt
● Ofta är smärtorna lokaliserade på baksidan eller utsidan av benet.
● Vanligt med domningar, pirrningar eller muskelsvaghet.
● Ofta ökar smärtorna från rygg och ner i benet vid sittande och framåtböjningar.
● Huggande smärta vid hostningar/nysningar eller skratt.
Många använder dock termen ischias mer generellt när det rör sig om rygg- och bensmärta, dvs falsk ischias. Kan upplevas vid långvarigt stillasittande så som längre bilturer, flygresor eller kontorsarbete. Då refereras smärta snarare från muskler och leder. Stelhet i ländrygg eller höftparti och triggerpunkter kan nämligen ge smärta på liknande sätt ut i ena eller båda benen. Karaktären är däremot oftast inte lika intensiv som vid äkta och påverkar sällan kraft eller känsel. Även andra tillstånd kan skapa liknande besvär ut i benet men som inte är ischias. Ett exempel är höftledsartros som kan ge smärta i ljumske men även ut i baksida lår och säte. Även Herpes zoster som är en virusinfektion och som vid en genital infektion kan ge nervsmärta ner i benen. Vi på Naprapatlogik har god erfarenhet av ischiasproblematik. Med relevant information, behandling, råd och övningar uppnås smärtlindring och ökad funktion.
NÄR OCH VAR SKA MAN SÖKA VÅRD?
Vid rygg- och eller bensmärta som uppkommit antingen smygande eller plötsligt är det fördelaktigt att uppsöka en vårdgivare med utbildning i klinisk diagnostik och ortopedisk medicin till exempel en naprapat. Ju tidigare i skedet du söker vård desto snabbare kan vi hjälpa dig i din rehabilitering och bli kvitt dina besvär.
Däremot ska du söka akutvård om du i samband med din ischias inte känner av att du är kissnödig eller har svårt att hålla tätt samt har domningar eller nedsatt känsel kring könsorgan eller ändtarm. Då kan det röra sig om en större skada på de nerver som sköter dessa funktioner och du kan behöva operation. Du kan även söka akut om du har andra symtom utöver din ischias såsom feber, allmän sjukdomskänsla, viktnedgång, har smärta från bröstkorg eller mage eller har varit med om ett trauma.
BEHANDLING AV ISCHIAS
För att uppnå bra behandlingsresultat är det viktigt att du är införstådd i sitt besvär och vad som kan göras för att avlasta. Detta sker genom att naprapaten delger information och råd anpassade efter individens besvär. I den initiala fasen läggs mycket fokus på smärtlindring, cirkulationsträning och att bibehålla rörlighet.
En naprapat kommer fokusera på helheten och därmed göra en utvärdering av vardag, kravprofil och rörelsemönster för att avlasta så gott det går och främja kroppens egna läkningsförmåga. Detta kan till exempel vara att öka rörlighet i och stärka höftparti, lära sig hitta buktryck för att avlasta ryggens diskar eller hitta andra rörelsemönster för att inte provocera ryggen i vardagen. Tillsammans med detta används olika behandlingstekniker för att lätta på muskulära spänningar eller öka rörlighet i kroppens leder.
Detta sker via exempelvis massage, triggerpunktsbehandling, mobilisering, manipulation, dry needling eller stretching. Senare i behandlingsserien och allteftersom diskarna läker kan belastningen successivt börja öka. Det vill säga mer muskelstärkande träning och återgång till normala rörelsemönster.
PROGNOS
Då det allra flesta ischiasbesvär av äkta karaktär beror på en diskpåverkan talas det om en läkningsperiod på ca 8-12 veckor. Vissa blir däremot av med smärtan tidigare medan i andra fall kan symtom hänga kvar längre än så.
I andra ischiasliknande besvär (falsk ischias) beror prognosen helt på individens symtombild och orsak. Men om hjälp tas direkt och orsaken adresseras snabbt är prognosen god. Ju tidigare du söker hjälp för dina besvär desto snabbare kan du bli kvitt dem. En annan fördel med att uppsöka en naprapat är att du även får hjälp med det preventiva arbetet för att minimera risken att du drabbas igen i framtiden.
KAN MAN FÖREBYGGA ISCHIAS?
Som vid alla skador eller besvär är orsaken bakom helt individuell och det finns flera faktorer som kan göra kroppen extra sårbar. Men en kropp som håller en god balans mellan motion, återhämtning och kost har en mindre chans att drabbas.
Fysisk aktivitet har visat sig ha god effekt vid många smärttillstånd och sjukdomar. Generellt rekommenderas för vuxna 150-300 minuters aktivitet i måttlig intensitet eller 75-150 minuters aktivitet i hög intensitet i veckan. Kroppen är gjord för rörelse och dessa rekommenderade minuter behöver inte ske under samma tillfälle. Sprid gärna ut dina minuter under dagen och veckan. Hitta en rörelseform som passar dig och som du tycker är kul, då blir det lättare att få in det naturligt i vardagen. Ta promenader, ta rörelsepauser i arbetet, hitta en sport, dansa med barnen eller lyft skrot på gymmet.
Återhämtning är viktigt för kroppens uppbyggnad och det finns olika sätt att återhämta sig men det enklaste är att sova ordentligt på natten. Att prioritera sömnen är viktigt för att bli piggare, starkare, koncentrera sig bättre och hålla nere stressnivåer.
Mat är kroppens bränsle och behövs bl.a för att bygga upp muskler, växa, ge energi till hjärnan och främja välbefinnandet. Se till att äta tre stadiga måltider per dag, gärna med mellanmål däremellan för att hålla blodsockret och humöret i schack. På så vis får kroppen i sig den energin den behöver för att prestera i arbetet och fritiden.
KAN MAN TRÄNA MED ISCHIAS?
Fysisk aktivitet är fördelaktigt och nödvändigt vid ischias problematik. Dels för att avlasta smärtan tillfälligt men även för att återgå snabbare till en smärtfri vardag. Rörelse är viktigt från start och belastningen kan anpassas utefter just ditt specifika besvär.
Rörelse är kroppens sätt att ge näring till diskarna i ryggen och blir då det sättet man enklast kan öka kroppens egna läkningsförmåga på. Då stillasittande är en av de faktorer som provocerar mest då det skapar ett tryck mot ischiasnerven och negativ belastning på diskarna är det viktigt att försöka röra på sig så ofta som möjligt under dagen för att undvika detta. Börja med promenader och mjukare rörelseträning. Men även mer stärkande träning är viktigt för att musklerna ska behålla sin funktion.