DISKBRÅCK

Diskbråck är ett tillstånd när en disk mellan någon av ryggradskotorna spricker. Diskbråck är vanligt förekommande och många har diskbråck utan att ens veta om det! Vissa får besvär med att disken trycker på nerv eller på ryggmärgen vilket kan orsaka smärta.

DISKBRÅCK

Diskbråck läker normalt ut av sig själva, men det kan ta upp mot 12 veckor. Vi på Naprapatlogik hjälper dig med avlastande behandling och träning, så att du kan få mer kontroll över dina besvär.

  • Vad är diskbråck?

    Ryggraden består av 24 kotor. De är uppdelade i 7 nackkotor, 12 bröstryggskotor och 5 ländryggskotor. I ryggraden kan man även räkna till korsryggen och svanskotan. Mellan dessa kotor har vi 23 diskar eller mellankotsskivor som de även kan kallas. Diskarna är som stötdämpande geléliknande kuddar som gör ryggraden ska kunna röra sig. Disken är uppbyggd med elastiska fibrer (anulus fibrosus) som ligger tätt slutet i de yttre skikten.

    Den inre mer geléliknande (nucleus pulposus) delen är mjukare än de yttre lagren. Disken flyttar sig och styr kotorna beroende på hur vi rör och böjer vår ryggrad. När ett diskbråck uppkommer har fibrerna i de yttre delarna brustit och den inre delen av disken tränger ut. Det kan leda till att disken trycker på nerver och på så vis skapar smärta.

    Vilka är symtomen på diskbråck?

    Diskbråck kan uppstå var som helst i ryggen, men uppkommer oftast där belastning och trycket är som störst. Normalt är det i nedre delen av nacken och nedre delen av ländryggen. I den inledande fasen av ett diskbråck kan smärtan smyga sig på. Man kan känna smärta likt nackspärr eller ryggskott. Över tid kan besvären öka och det kan bli mer akut.

    Smärtan vid diskbråck kan vara lokal till nacke och ländrygg, men kan gå ut i armar eller ben beroende på om disken trycker mot en nerv. Om disken klämmer/trycker på nerv kan du får besvär domningar eller stickningar i armar/ben men även känselbortfall och besvär med motorik i armar och ben.

    – Om du får känselbortfall i underlivet, problem med alla hålla tätt och släppa ifrån, smärta i bägge benen inom 24 timmar bör du uppsöka läkare akut. Tillståndet är ovanligt och kallas för Cauda Equina syndrom.

    Vad beror diskbråck på?

    Diskbråck kan bero på en mängd olika saker. Det kan finnas en genetisk påverkan. Om exempelvis dina föräldrar eller mor/farföräldrar har haft besvär med diskbråck så kan det finnas risk att du får det.

    Diskbråck kan också uppkomma av en långvarig felbelastning av ryggen. Det kan bero på tungt kroppsarbete, en stillasittande vardag eller träning. Det finns även bevis för att rökning påverkar diskarna negativt och därför kan vara en av orsakerna till att du drabbas.

    – En del patienter som kommer till oss med diskbråck har fått sin diagnos hos läkaren. Många vet inte varför de fått det och inte heller hur det normala diskbråcket ter sig. Vi är noga med att förklara vad diskbråck är, hur förloppet normalt följer och vad vi kan göra för att hjälpa dem. Vi vill hitta orsaken till vad diskbråcket beror på, hur vi kan hjälpa patienten att avlasta sin smärta och såklart hur han/hon ska träna under och efter sina besvär säger Christoffer Andell, Naprapatlogik.

    Det finns bra forskningsstudier där de har sett att 20-30% av testdeltagare har diskbråck. Dessa 20-30% är helt smärtfria och har inga symtom alls. Med det kan man säga att diskbråcket inte betyder att du måste ha ont. Ett fynd på en MR-undersökning stämmer inte alltid överens med hur ont en person har. Det är därför den kliniska undersökningen och god kunskap om klinisk undersökning är så viktig. Att hitta orsaken till överbelastningen och finna en lösning på problemet.

    Kan jag förebygga diskbråck?

    Du kan förebygga och ge din kropp förutsättningar för att minska risken för diskbråck. Rätt träning, daglig aktivitet, pauser och rörelser i vardagen hemma och på jobbet, kan förebygga och göra att du minskar risken att få besvär med diskbråck. Att sluta röka är ett väldigt bra sätt att förebygga eller snarare minska risken för diskbråck.

    En sak som många missar, men som är minst lika viktig som träning, rörelse och rökning är vad du stoppar i dig. Vätskebalans, mat tillsammans med sömn kan påverka dig positivt och hjälpa din kroppa förebygga mot diskbråck.

    – Vi på Naprapatlogik arbetar tillsammans med våra patienter före, under och efter deras diskbråck. I förebyggande syfte lägger vi upp en plan med styrke- och rörlighetsträning, samt kompletterar med allmänna råd och saker som är bra att tänka på i vardagen. Under tiden som diskbråcket är problematiskt och orsakar smärta, hjälper vi till med avlastande behandling och övningar som patienten kan göra i hemmet. Vi ser även till att patienten har kontakt med läkare för att kunna få hjälp med smärtstillande, om behov finns.

    Efter att diskbråcket har läkt ut är det dags att bygga upp och stärka kroppen. Vi hjälper till med styrke- och mobilitetsprogram och ser till att patienterna är självgående.

    Finns det någon behandling vid diskbråck?

    Det finns ingen direkt manuell behandling för att bota ett diskbråck. Ett diskbråck kan man jämföra med ett skrapsår. Ett sår kan man hålla rent och skydda med plåster, men kroppen läker såret över en tid. Det är ungefär likadant med diskbråck. Kroppen tar hand själv hand om disken och läker ut den.

    I vår behandling är målet att lätta på dina besvär och hitta uppkomsten till ditt diskbråck. Vi behandlar både leder och muskler för att uppnå så effektiv smärtlindring som möjligt. Smärta och andra besvär som uppkommer vid diskbråck kan variera väldigt mycket från person till person och därför kan behandlingen variera väldigt mycket. Vårt mål med behandlingen är att du ska få igång rörlighet i alla leder i din rygg. Detta för att ta bort så mycket belastning som möjligt på den leden där diskbråcket är. Att få muskler att slappna av och få igång deras normala funktion är viktigt.

    De allra flesta diskbråcken läker ut av sig själva efter normalt 10-14 veckor. Det är därför viktigt att du tränar och får rätt behandling under förloppet då det kommer stimulera läkning och göra dig starkare när diskbråcket läkt ut.

    Vad ska jag undvika om jag har diskbråck?

    Det är svårt att säga vad just du ska undvika om du har diskbråck. Beroende på vilken disk det är som bråkar, hur den är skadad och vad den trycker på, så ska du rör dig på olika sätt för att inte provocera disken. De flesta diskbråcken uppkommer i nedre delen av nacke och nedre delen av ländryggen. Där är belastningen som störst och mest tryck hamnar där.

    Normalt vid diskbråck ökar smärtan lokalt, men också ut i arm/ben när man böjer huvud eller kropp framåt. Om framåtböj ökar din smärta så skulle det kunna vara enkelt att avlasta med att böja sig bakåt, exempelvis göra Cobran som är en klassisk yogaposition. Många upplever en avslappning och lättnad i symtom när de hänger ut kroppen. Övningarna är väldigt individuella och det går därför inte att lämna ut rekommendationer om övningar innan du har blivit undersökt.

    – Vi på Naprapatlogik tycker inte om att begränsa dig med saker som du inte ska göra. Vi tycker att det kan bli negativt laddat om du får en mängd restriktioner som du ska tänka på hela tiden. Vi ser hellre till att du vet vad du kan göra! Vi vill ge dig information om allt du kan och ska göra. Att du rör dig och håller igång cirkulationen i din kropp är väldigt bra.

    Träning vid diskbråck?

    – Jag har haft en patient som tränade tung styrketräning under hela sin diskbråcksperiod och en annan som knappt kunde gå under någon vecka. De hade helt olika förutsättningar och påverkan av sina diskbråck och därför fick de olika träningsupplägg, säger Christoffer Andell, Naprapatlogik.

    Man skulle kunna säga att det finns lika många sätt att träna ryggen när du har pågående diskbråck som det finns människor på jorden. Träningen måste anpassas efter person och inte generaliseras efter en grupp. En annan faktor som spelar in är hur smärtpåverkad du är.

    En viktig del som alla får med sig är rörlighetsträning. Som det skrevs om längre upp så har vi massa leder i kroppen. Alla dess är där för att kunna utföra rörelser. Om vissa leder är stela och inte rör sig kommer andra leder att utsättas för mer belastning. 

    Minst lika viktigt är rätt anpassad träningen för dina muskler. Både styrketräning men också koordinativ träning, som även kan kallas proprioceptiv träning.

    – Vårt bästa råd till dig om du får problem med diskbråck, är att du uppsöker en naprapat. Din rygg ser inte ut som din sambos rygg eller din bästa väns rygg. Därför behöver du få din rygg undersökt och därefter få råd och övningar som är anpassad för just dig. Vänta inte med att söka hjälp. Kontakta oss idag för rådgivning!